JAG ÄLSKAR MUSIK!

Vet inte hur det är med dig men för mig betyder musik otroligt mycket och är den energi, eller det elixir. som snabbast får mig hel och glad.

Nuförtiden är det en sån ynnest att all sorts musik finns så lättillgängligt genom streaming tjänster, det är verkligen bara att välja och vraka och även lyssna mig fram genom artister och genrer som jag aldrig tidigare känt till eller hört. Magiskt!

Mins att musiken alltid funnits med sedan jag var riktigt liten, genom skivor, radio och live på alla kalas där det spelades gitarr och sjöngs. Har haft turen med vänner som spelar olika instrument och det har sjungits och spelats mycket på förfesterna och kalasen genom åren.

Energin och frekvenserna i musiken vibrerar in på cellnivå och skapar balans, lust och glädje på alla plan. Det är värsta bästa healingen alla kategorier. Det är några musikstilar jag alltid lyssnar på till vardags och ett gäng låtar som jag fullkomligt älskar och lyssnar på flera gånger i veckan.

Det blir lika tydligt när jag måste lyssna på musik som med sin energi och frekvens skapar det motsatta, olust och rent av fysiskt obehag! För mig blir det obekvämt när jag måste lyssna på enformig rap, elektronisk musik eller bleka popplåtar och i de situationerna visar jag ofta prov på låg nivå av diplomati och överseende.

När det svänger som bäst så är det för mig helt omöjligt att vara still utan kroppen vill bara dansa och svänga med i rytmerna och energin. Det är så innerligt lustfyllt och roligt att vispa runt i rummet till musiken eller sittdansa i bilen. Oj så många mil jag forsat fram med bilstereon på högsta volym och sjungit för full hals till den ena favoritlåten efter den andra. Obeskrivligt härligt!

Musiken är ju så underbar på det viset att den förhöjer och förstärker stämningar och känslor på många ställen och situationer genom livet. Tänk bara på all magnifik filmmusik som skapar och förstärker känslor av kärlek, sorg och inte minst skräck. Herregud, alla mins väl musiken i filmen Hajen?

Fansen till många artister vittnar om hur viktig musiken har varit i deras liv och hur de ger allt för att få biljetter till konserter och till och med följer dem runt om i världen.

Ljudet och musiken har samlat människor sedan urminnes tider och spelat en central roll i alla kulturer och bland alla folkslag över hela världen. Vi har funnit gemenskap kring trummors rytm och kraft och tänk så många unika och kluriga instrument som utvecklats och byggts genom århundradena ända fram till dagens datorer.

Prat är ju också som en form av musik och påverkar oss olika beroende på vem som pratar och vilken frekvens och energi just den rösten förmedlar. Vi gör rösten mild och varm när vi ska söva ett barn och ryter med hög stark röst när någon är i fara eller är hotfull.

Har hört vid något tillfälle att de ända två rädslor som är medfödda hos oss människor är rädslan för att falla och för höga ljud. Det är säkert sant för vid plötsligt höga ljud så fryser både människor och djur till för att lokalisera var det kommer från och om det är något farligt.

Jag är så tacksam för musiken och för alla situationer och sinnestillstånd som den hjälper mig behålla lugnet, energin, glädjen, kreativiteten, modet och lusten och långa stunder vara mitt bästa jag, både för mig själv och andra.

Ärligt talat… om DISCIPLIN

Drömmer starkt om dagen då jag kan säga att jag är disciplinerad! Den lilla detaljen har jag kvar att förverkliga. Det vill säga att göra det jag bestämt mig för, att bli bra på att vara disciplinerad inte bara när jag har lust utan alla andra gånger också utan att dö av tristess.

Att verkligen och uppriktigt göra det jag egentligen älskar gång efter gång även när det känns som en bestraffning eftersom lusten inte råkar flöda precis just då. Jag är så makalöst luststyrd och när den tar slut så styr hjärnan bort det jag planerat som om det aldrig funnits där från första början – helt otroligt när jag nu tänker på gången i det hela.

Jag lever som ett djäkla vindflöje styrd av enbart inspiration. När den avtar så tilltar min fantasi att omskriva verkligheten så det passar mig på bästa enkla sätt. Lagen om minsta möjliga motstånd råder konstant och förser min hjärna med användbara argument till varför saker inte ska göras och varför andra till synes oviktiga saker kommer högst upp på att-göra listan.

Bästa och starkaste argumentet är oftast att knöla ihop att-göra listan och bestämma att det inte finns någon och istället sätta på en serie med åtminstone 3 säsonger á 10 avsnitt som jag kan försvinna in i och bara låta tiden gå.

Det här är så nyttigt för mig att få syn på. Som om jag inte redan hade fått det? Så klar har jag det men känslan som infunnit sig nu är ny och väldigt klar, som om jag kan ta till mig insikten utan att slå på mig för det också. Den bara serveras enkelt och skamfritt för att det nu är dags för det. Det är liksom klart färdigt nu och kan leda vidare till nästa fas precis som det var tänkt från början. Jag bara följer och åker med.

Återkommer till mitt ledarskap, att ta kommandot över mitt liv och våga leva det och göra det jag är bra på och har lust till i kombination och göra det på mitt sätt. Vad är då mitt sätt? Jo, det är att både vara oerhört seriös och balanserad och vild och rolig som ett djäkla yrväder. Vågar se och säga se absurdaste och vanligaste sanningarna både som helgjuten terapeut och gränslös komiker. Det är mina styrkor och bästa gren – både ock och inte utan varandra. Det är tillsammans och tack vare och med hjälp av varandra som det blir starkt och helgjutet.

Så lustfyllt och skojigt det är att skriva nu, så här när själen gör sin röst hörd och sätter ord på sig utan att censurera och hålla tillbaka. Kroppen är helt i balans och jag är i min inre skönhet som inte räds något och inte håller tillbaka. Finns ingen rädsla eller minsta bitterhet i mina celler just nu och det är ett fantastiskt tillstånd att vara i – en ynnest och lycka.

Lämnar gammalt nu och är öppen och redo för nytt och för det som för själen är välbekant. Upplevelsen är som om ett helt nytt liv håller på att ta form och jag kan inte riktigt bärga mig förrän det är synligt. Vågar jag gå åt det hållet utan att se mig om och bli rädd? Jaa, nu tror jag verkligen att det är så. Helt naturligt och utan några stora ovationer kliver jag självklart på i ulliga strumpan.

Tack för nu helt enkelt.

Min brokiga relation till rädsla

Hittade den här texten i en dagbok från många år tillbaka, kanske känner du igen dig?

Oj vilka starka krafter som finns i den känslan. Har låtit rädslan växa sig urstark inom mig och sakta men säkert låtit den ta över mer och mer av mig och till sist sitter jag i ett väldigt litet rum och försöker se ut som om jag planerat det här helt själv och frivilligt. Har samtidigt den starka känslan av att inte veta hur det gick till och hur jag hamnat här.

Graden av anpassning har skett successivt och liksom smygande. Har en bild av mig själv som modig och alltid kastat mig in i nya upptåg och jobb med öppna ögon och verkligen gått på och agerat utifrån lust och möjligheter. Visst har det alltid funnits ett visst mott av sund rädsla för att behålla omdömet och vara allert. Ibland och inom vissa områden har jag helt saknat rädsla och därmed omdöme och klivit på i ullstrumporna så stickor och strån rykt kring mig och har misslyckats och förlorat ordentligt.

Det är på det personliga planet och kring mina drömmar om jobb och framtiden med män som jag sakta men säkert backat in i ett litet trångt rum och anpassat mig till att avstå och hålla igen. Göra mig liten och så som jag tror att andra vill ha mig. Naturligtvis har min själ och mitt hjärta ropat på hjälp och gjort tappra och innerliga försök att få fart på mig och förflytta mig ut i livet och tillbaka på min egen väg.

Vet egentligen inte när jag började backa och hålla tillbaka, helt enkelt stänga ner delar av mig. Anar att den processen gått parallellt med att jag har öppnat upp och hittat in till hela mig och blivit medveten om mina möjligheter och om min samtid. När själen och hjärtat äntligen formulerade min längtan, dröm och visade mina kunskaper och begåvningar som är så fint anpassade till drömmen och det stod klar och tydlig varför jag är här så väcktes också rädslan att misslyckas att aldrig kunna nå dit hela mitt väsen skrek efter att få vara.

Mitt starka ego som byggt upp murar och försvar under många år klev in med stora steg och förmedlade att det är bättre att jag själv ser till att drömmen inte blir verklig än att några andra ska hindra mig och ge mig den smärtan av misslyckande. Om jag river sönder den själv kan jag styra smärtan och äger makten av att själv ha bestämt att och hur misslyckandet ska gå till.

Där rädslan bestämmer och råder kan kärleken inte finnas och frodas på, det är en naturlag, så platsen jag fanns på blev mindre och mindre kärleksfull främst mot mig själv men så klart också mot andra. Logiska, syniska, ironiska bortförklaringar och förklaringsmodeller sprang runt i min hjärna och försökte skapa en verklighet att finnas i.

Herregud vilket destruktivt tänkande och så länge det pågick innan själen till sist exploderar och kräver lusten och inspirationen att springa sig fri och ta över förståndet och hela mitt väsen på cellnivå.

Rädslan i sig är naturlig och hjälpsam i lagom doser. Det är sunt att vara lite försiktig när vi går på slak lina 500 meter över marken. Den håller oss allert och hjälper till att undvika farliga situationer både när vi anar dem på lånt håll eller när de dyker upp plötsligt och till synes från ingenstans.

Historiskt sätt och med evolutionens perspektiv så är det vi som lyckats överlevt alla tänkbara faror som funnits fram till nu och med stor hjälp av rädslan.

Det jag helt tappat bort mer och mer genom åren är att utmana rädslan och inte låta den få sista ordet. Att ha en sund balans mellan rädsla och action och fortsätta utmana rädslan och därmed öka min comfortzon mer och mer. Att låta lusten, inspirationen och intentionen få flöda fritt och tillsammans med bara en uns av rädsla för att behålla skärpan kliva in i nya områden och upplevelser och göra dem till det normala, flytta gränsen och omvandla det okända till välbekant, normalt och expandera det möjliga bortom…

Jag har under några år gått en sned kräftgång baklänges och rättfärdigat andras värderingar som viktigare än mina egna och anpassat mig och anpassat mig ner till en liten ledsen förvirrad och nästan bitter människa. Det var egentligen då jag vaknade till på riktigt när jag började känna känslor av bitterhet inom mig.

Första instinktiva känslan då blev att så vill jag inte leva. Kanske vill jag inte leva alls då. Det blev en himmelsk befrielse att komma fram till att det livet ville jag inte leva utan det måste dö. Jag kan aldrig dö men den verklighet mitt ego konstruerat var tvunget att dö. Vilken lättnad och befrielse när det stod klart att mina fejkade begränsningar inte fanns och jag kunde veckla ut mig igen till full storlek och låta min och universums energi komma samman och skapa både stillhet och magisk action.

HELA – ordet som verkligen menar allt

Livet ger oss hela tiden möjligheter genom allt vi möter i vår vardag att utvecklas och öka vår medvetenhet om oss själva, vår omvärld och vår plats och roll i den universella helheten. Genom nuet och när-/härvaron i allt som finns för oss precis just här finns alla chanser till insikter och att ta emot det som är bäst för hela mig just precis i denna stund. Det är så himla lätt att tolka livet som lösryckta händelsefragment som inte har med varandra och göra och som jag har noll chans att påverka. Då kan världen vi lever i snabbt te sig som både ovänlig och oförutsägbar.

Hör mig själv säga hela mig, hela livet, hela ditt liv hela tiden :-D. Med hela menar jag alla livsområden, energier och frekvenser vi alla består av och lever i. Det betyder bland annat andliga, fysiska, mentala, känslomässiga, gudomliga, mänskliga, ekonomiska energier och frekvenser och alla livsområden av oss som smälter samman till den helheten vi är och kan vara. Det blir ofta mer hanterbart och begripliga att ge de olika delarna egna namn med tydligt och beskrivande innehåll.

Egentligen hör allt , synligt och osynligt, ihop och påverkar vartannat i en aldrig sinande dans och rytm av förändring och omvandling. För mig är det tryggt och fantastiskt att känna till och kunna förhålla mig till det.

Dags att bli fjäril

Älskar verkligen den här tiden på året, kanske är det rent av den bästa. Ljuset kommer smygande tillbaka och plötsligt märks det stor skillnad och dagarna blir längre både på morgonen och kvällen. Allt det ljusa, varma och färgstarka ligger fortfarande framför oss och naturen bara vibrerar av längtan att få börja om med sin växtkraft och komma loss med alla färger och dofter. Underbart helt enkelt.

Själv går jag in i tredje perioden i mitt liv och startar äntligen det jag drömt om och längtat så länge efter att få lägga min tid på. Har genom åren fått möjlighet att lära mig om, och få egna livsavgörande erfarenheter av, den holistiska kunskap som funnits i alla tider och som bland annat bygger på naturlagarna för allt levande och hela universum. Känner starkt att den här kunskapen är en mänsklig rättighet att få veta och alla skulle få lära sig använda den i sina liv redan i lågstadiet. Det är viktigare än någonsin för oss människor att sluta gå vilse i det materiella och få lära känna oss själva på riktigt. Kunskapen finns, vi är födda in i den, men vi behöver bara skifta fokus och se och uppleva den. Det är precis som att vara ute i svampskogen och uppgivet säga: här finns det ju ingen svamp! När vi sedan verkligen tittar på marken där vi står så öppnar sig en oändlighet av svamp runt fötterna. Det gäller att byta perspektiv och se det som redan finns runt oss, helt gratis.

Vi lever i en otroligt turbulent tid där mycket till synes bara blir svårare och värre, hur tusan står det till med mänskligheten egentligen? Hur mycket lidande, utnyttjande och grymheter kan vi som ras göra mot varandra? När tar det slut? Det är så lätt att tappa tilltron och tilliten till mänskligheten som helhet, men det är som mörkast precis före gryningen och förändringens tid är här! Jag har en stark känsla av att pendeln håller på att nå sin maxgräns och att det kommer vända snart, eller rättare sagt det har redan börjat vända och förändras.

Det finns så många fantastiska människor som redan gör ofantligt mycket gott på alla områden runt om i världen och fler och fler människor finner sig inte längre i allt vansinne och galenskaper som påverkar alla levande varelser och naturen på vår planet.

Nästa steg i vår utveckling är redan startad och ultraegoismens tid håller på att omvandlas till längtan efter att göra gott tillsammans och för varandra. Ingenting är någonting värt om vi inte generöst bidrar med och ger av våra unika begåvningar och hjälps åt och gör det tillsammans. Då blir livet helt, meningsfullt och vi kan i lugn och ro vara kärleksfulla, glada och generösa med allt vi är och har.

Allt gott till dig!

Bilden är målad av Denise Ernsting

Vadå Holistisk?

Just ordet holistisk dyker upp allt oftare och i allt fler sammanhang och det är toppen. Själva ordet beskriver ett helhetsperspektiv och att alla delar finns med i ekvationen. Oftast tänker vi nog på det holistiska perspektivet som berör oss människor.

Men vi lever i ett holistiskt sammanhang som är både superstort, universum, och superminilitet, minsta beståndsdelarna i våra celler, och de samexisterar också i det flödet. Universum, planeterna, jorden och allt som finns här, är skapade som en helhet som hela tiden påverkar och samverkar vartannat i ett hälsosamt flöde. Det som händer i ena änden påverkar förr eller senare alla andra delar i en ständig rörelse av förändring och omvandling.

Att ingenting är beständigt men för alltid hör ihop, är till en början stort att ta in. Så stort att vi människor redan för flera 100 år sedan valde att se delarna som separerade och fristående från varandra. Inte bara att människans kropp och psyke är olika delar utan även allt på jorden och i universum. Länge har de som säger sig hålla på med vetenskap bestämt att det som inte går att se inte finns. Lyckligtvis finns det idag instrument som kan mäta och synliggöra energier och frekvenser så vi håller sakta men säkert på att få kunskap om och återgå till det som funnits där hela tiden, det naturligt holistiska sammanhanget.

En toppenbra början är att få kunskapen om sitt eget holistiska sammanhang och vad som kan göras för att skapa och bevara hälsa där.

Allt gott till dig!

Välkommen hit

OM
SJÄLTILLSJÄL

BLOGG &
PODCAST

LIVE
KURSER &
FÖRELÄSNINGAR

ONLINE
KURSER &
FÖRELÄSNINGAR

HEM

OM

BLOGG & PODD

LIVE